Revox A77 MK II 4 spårs

Inköpt som otestat renoveringsobjekt

Som alltid när något nytt skall testas är det en bra idé att koppla in en variabel strömkälla i serie med glödlampa. Skulle det var kortis i apparaten tar glödlampan smällen. Är någon konding på väg att ge upp vilket ofta är fallet i dessa äldre bandare (tillverkad 1969-70)

Som en naturlag är dessa Rifa kondingar uttorkade och spruckna och att starta maskinen med dessa ger en härlig rökutveckling och konstigt beteende på bandaren. Så byt dom direkt.

Det blir en del saker som behöver fixas innan det går att avnjuta bandarens fulla potential.

Nya (NOS) Rifa kondingar monterade. Ja det är original tillverkade i Sverige 🙂

Nytt gummi till trumpeterna och bromsband till spolarna så dom stannar när dom är tänkt att göra det.

Nu snurrar allt och det går båda etta spela in och upp igen, kvar att fixa är lite små saker som det automatiska bandstoppet, motorstoppet (paus knappen), samt lite finish.

Det automatiska motorstoppet, verkar inte bero på lampan eller fotocellen, för dessa fungerar enligt vad som kan ses och mätas. Problemet ligger nog lite längre in i elektroniken. Felsökning kommer att på börjas vid tillfälle. Tills dess spelar den så vacker..

Pioneer 3000 Stapel skall lagas

Köper på vinst och förlust en stapel i Pioneer 3000 Serie. Detta är en “mellan stor” stapel med ganska bra tyngd.

Det var tyvärr var det bara radion (TX 3000) som fungerade i detta paket. Bandaren slirade som dessa alltid brukar göra när gummi detaljer som remmar och hjul har torkat. Förstärkaren ville inte ens starta så den hade säkert något fel 🙂

Här är det någon som har hamnat på fel ställe.

Efter att tagit bort slutstegen och monterat nya säkringar, så klickar skydds relät igång som det skall. Mäter med multi meter att det kommer ström där man kan förvänta sig det. Börjar okulärt att undersöka vad som är trasigt och ser direkt ett bränt motstånd på vänstra slutsteget. Spanar vidare och ser att det inte är samma komponenter på höger/vänster sida av förstärkaren. Det visar sig att någon har bytt ut transistorn på vänstersida mot en voltregulator (sitter oftast i den del som reglerar spänningen in till förstärkaren). Förvisso var det samma märke men inte samma funktion.

Nya sluttransistorer beställda från England och resten av de uppmätta och synliga skadade komponenterna är bytta. En liten test visar att den nu spelar fint på höger kanal, där det sitter rätt delar.

Bandaren är nu klar

Bandaren är nu klar och spelar nu lika vackert som den har ett cool utseende. Detta är en lite speciell version av bandare då den matas med band i en släde, på samma sätt som en CD spelare. Utöver detta så har man monterat två speglar som visar att bandet rör sig och hur mycket som är på varje rulle. Extra allt får man genom att det i den ena VU mätaren sitter en “band kvar mätare” som visar hur många minuter det kan tänkas att vara kvar av inspelningen. En annan specialare är att tonhuvuden nås genom en lucka ovanför bandet.

På insidan är det fullt av möjligheter att justera mätare, ljud, filter m.m. via ett sort antal potentiometrar. Helt enkelt ett mycket trevligt kassettdäck.

Kassett släden med sin första av två speglar.
VU mätaren med band kvar mätaren 🙂
Så här ser det ut när man kikar in genom speglarna.
Under luckan döljs tonhuvud.

STORA VU MÄTARE

Jag erkänner mig vara svag för stora VU – mätare som inte fyller någon annan funktion än att se snygga ut och svepa fram och tillbaka över skalan.

Nästan 2*10cm stora mätare 🙂



I huvudsak är det ljudet som är det viktigaste, med design en av våra ljudapparater är minst lika viktigt. Lena Mossberg professor i marknadsföring på Göteborgs Universitet skrev en bok angående upplevelserummets påverkan vid konsumtion. Kortfattat kan man säga att samtliga sinnen samverkar i vår upplevelse vid konsumtionen av en tjänst/vara.

Så även om ljudet är helt fantastiskt i exempelvis en ful och stor högtalare, så kommer det blir svårt att gilla den pga. sitt utseende. Många av oss som gillar HiFi vet att även frun måste gilla utseendet på högtalarna, förstärkaren, skivspelaren osv för att dom skall få komma in i värmen. Skulle det vara bra ljud i apparaten, så gör det inte något att den dessutom ser snygg ut, eller hur?

Så sammanfattningsvis blir ljudet bättre om apparaten har stora och snygga mätare. Vad som är snyggt är dock olika för olika individer.

Nakamichi 680 ZX

Massor av ljud 

I min ambition att “down siza”  innehavet av stereo prylar, det vill säga ha färre men bra saker, har nu turen kommit till kassett däcket.

Ända sedan jag var ung för många år sedan har ett “Naka” däck varit högt uppe på önskelistan. En nu preskriberad bekant brukade gör egna bland band, som såldes till andra musik älskare på två av dessa detta däck. Jag hade nöjt mig med ett däck vid den tiden, men den bekante ville att dennes bland band skulle ha samma kvalitet som de skivbolagen producerade. Detta gjorde inte vill ha faktorn mindre för egen del, men man fick nöja sig med bekantes bland band vilka var av ypperliga inspelningskvalitet.

Nu skulle inlägget handla om ett av de bättre kassett däcken som tillverkats. Ett däck som väger nästan 10kg, är proppat med elektronik och finesser, oöverkomligt för vanliga dödliga på tiden när det begav sig (1979-181) då det kostade 1350 dollars i inköp (då var en dollar värd 5.07kr).  19993kr i dagens penning värde.

Lite data på klumpen

Type: 3-head, single compact cassette deck
Track System: 4-track, 2-channel stereo
Tape Speed: 4.75, 2.37 cm/s
Heads: 1 x record, 1 x playback, 1 x erase
Tape Type: type I, CrO2, Metal
Noise Reduction: B
Frequency Response: 20Hz to 22kHz  (Metal tape)
Signal to Noise Ratio: 66dB  (dolby B)
Wow and Flutter: 0.04%
Total Harmonic Distortion: 0.8%
Dimensions: 482 x 143 x 340mm

Notera de diskreta tonhuvudena och dubbla bandtransporter

Massor av möjligheter att justera även här, det bästa är att det går att nå alla justeringar utan plocka isär maskinen. Men det gör man väl ändå bara för att beundra detaljarbetet inne i kassaskåpet.

Insidan fullproppad med elektronik av hög kvalitet

Motorer 3st
Autokorrigering av vinkel mot bandet
Många möjligheter att justera bort sig
Goda möjligheter att anpassa ljudet efter mediatyp
Väl upplyst 

Renovering av rullbandare Akai GX-215D

Ett auktionsfynd som skall renoveras till ett fungerande, nära nytt skick.

Jag köpte ovanstående “billigt” på auktion. Då det är en maskin som tillverkades mellan 1977-80 så kan man räkna med att en del saker behöver justeras.

 

  1. Som syns på bilden är den rejält dammig och det finns en del beläggning på tonhuvuden som behöver tas bort med kemisk sprit och en massa tålamod då beläggningen är pansarhård.
  2. Tryckrullar som håller bandet skall bytas då dessa torkar ihop och bandet svajar vid uppspelning (dyra prylar, men nödvändiga).
  3. Drivremmar inne i maskinen, går först av sedan omvandlas dom till en kletig gegga om dom får var i fred en tillräcklig tid (hyfsat billiga, men pilliga att byta).
  4. Massor av kondensatorer behöver bytas (det som kommer att ta längst tid), trösten är dom är de billigaste komponenterna här.
  5. Lampor som inte längre lyser.
  6. Avmagnetisering av tonhuvuden (för minska bruset och maximera omfånget i frekvenskurvan).

Den lilla saken i förgrunden är en freestyle, det skiljer en del på storleken och så även på ljudet.

Dom här spruckna rackarna finns det ett överflöd av i maskinen som skall bytas.  Fördelen med dessa större maskiner är dom är gjorda från början för att kunna repareras.

 

Rengjorda tonhuvud 🙂

Fortsättning följer …

Nu har julen passerat och det är dags att lägga en liten order eller två på det  som bränt.

Här har vi de “13” bovarna i dramat.

Inköpspriserna jämförs, det blev Elfa som vann när man räknar ihop ordern + frakt. Kanske inte original kodningarna, men tror inte att det påverkar så speciellt mycket. 

Efter en del kvalitetstid tillsammans med lödstationen och diverse andra bra att ha verktyg, så är alla nya delar på plats.

 

 

Dags för provkörning av maskinen

 

Bandaren startar och snurrar som tänk.  Så nu är det dags för injustering av tonhuvuden, är givetvis avmagnetiserade innan justeringen. Mäta, skruva och försegla igen. Klar och fin diskant, djupbas, härlig stereobild. Nästan igen ingen skillnad mot ljudet från vinylen.

Dock är det rätt så stor skillnad på vilken kvalitet på bandet som körs och om du använder 3 1/4″ eller 7 1/2″ inspelningshastighet på bandet. Med den högre hastigheten så rymmer bandet ca en skiva / sida (med en 7″/18cm rulle och ca 1800 ft/ 540 meter längd på bandet).  Men varför snåla med ljudkvalitet?

Jag hade tänkt att använda maskinen för att kopiera bekantas skivor, ni vet dom som dom inte vill sälja oavsett pris och då tror jag att det kan vara värt att kosta på sig lite band för bättre ljud.

//Benny

 

Så till sist är det bara att njuta av musiken.