Marantz 2270 reparation

Patienten på bordet för en mindre rebovering

Marantz 2270 skall snart släppa skyddsrelät

Tydligen ett vanligt förekommande fel att det är problem med detta relä.

Den felande länken ?

Enligt andra experter så är det kondensatorer och halvledare som ger sig på grund av ålder på denna modell. Tydligen så kan även relät ge upp det med, men inte lika vanligt som tidigare nämnda delar. Har kollat samtliga kondensatorer och de visar bra värden, nästa steg är då halvledarna …

En påse med elektronik detaljer han ankommit, nu kan reparationen börja på riktigt.

Kondensatorerna på bilden är redan bytta, det var inget fel på dom men i framtiden ..
5 dioder och 4 transistorer kvar att löda av och löda dit. Jag har mätt upp en felaktig transistor på kretskortet, så vet redan var felet ligger, men tänker att det är för framtiden bättre att byta allt som brukar falera. Den lila kondingen var bytt vid ett tidigare tillfälle på grund av fel.

När du skall reparera elektronik så behöver du ett antal olika mätinstrument, det viktigaste är ju multimetern. Och den kan kosta hur mycket som helst (En FLUKE multimeter är ju målet), men det går att klara enklare felsökning med en billigare mätare. Om det är riktigt kritiska mätningar då är det Oscilloskopet som gäller. Dessa finns att köpa för runt 3 000kr idag, vilket måste betraktas som överkomligt i förhållande till dess funktion.

Ett instrument för straxt över 100kr

Ett multiinstrument som mäter i stort sett allt. Pris lite över 100kr + frakt. Är dock inte helt exakt i sin mätning. Ger dock goda indikationer om delen är hel, vilken pin layout den har, vad det är för pryl du mäter.
600 + frakt senare har du ett instrument som på riktigt ger svar på om din transistor är frisk eller inte.
Att slippa lossa kondingarna från kretskortet är ju ett fall framåt. Det här instrumentet kan mäta kondingarna även när dom sitter på kortet. Mycket välinvesterade 600kr. Många kondingar av äldre typ kan krångla även om dom ser bra ut vid okulärbesiktningen.

Kondingarna bytta, relät står på tur. Sedan blir det de små transistorernas tur för byte.

STORA VU MÄTARE

Jag erkänner mig vara svag för stora VU – mätare som inte fyller någon annan funktion än att se snygga ut och svepa fram och tillbaka över skalan.

Nästan 2*10cm stora mätare 🙂



I huvudsak är det ljudet som är det viktigaste, med design en av våra ljudapparater är minst lika viktigt. Lena Mossberg professor i marknadsföring på Göteborgs Universitet skrev en bok angående upplevelserummets påverkan vid konsumtion. Kortfattat kan man säga att samtliga sinnen samverkar i vår upplevelse vid konsumtionen av en tjänst/vara.

Så även om ljudet är helt fantastiskt i exempelvis en ful och stor högtalare, så kommer det blir svårt att gilla den pga. sitt utseende. Många av oss som gillar HiFi vet att även frun måste gilla utseendet på högtalarna, förstärkaren, skivspelaren osv för att dom skall få komma in i värmen. Skulle det vara bra ljud i apparaten, så gör det inte något att den dessutom ser snygg ut, eller hur?

Så sammanfattningsvis blir ljudet bättre om apparaten har stora och snygga mätare. Vad som är snyggt är dock olika för olika individer.

STEREO PAKET UNDER 10 000kr

Kan ett man köpa en stereo för under 10 000kr och den ändå låter inte bara bra, utan tll och med riktigt bra? Svaret är som säkert hade hoppats på, JA!

Ovanstående är inköpt för under 10 000kr, men har inte varit 100% funktionsdugligt vid inköpstillfället. Det betyder att det har blivit några härliga timmars felsökning, ombyggnad och justeringar. Då jag med stor behållning felsöker och reparerar mina egna (tar inga kundjobb), HiFi prylar så blir Win-Win när dom senare fungerar. Det som är svårt är inte att reparera, det är att skiljas från delarna. Jag har en historia för varje pryl och innan mig hade tidigare ägare en historia som dom gärna delar med sig av när sakerna skall hämtas.

Så åter till ämnet, med en stor portion tålamod och kanske en kompis som kan felsöka så är det mycket möjligt att plocka ihop en 10 000kr Hifi som låter långt över sitt inköpspris.

Ingående delar

Technics SL120 (den ursprungliga SL1200) Kompletterad med en SME 3009 tonarm, dämpad med extra silikon bad, en Ortofon Super OM20 Pickup och nål. Här finns fortfarande en del jobb kvar, storbolampan lever ett eget liv, 33 varv startar inte lika snabbt som 45 gör, vilket tyder på lite interna problem i spelaren. Den snurra som den skall när den väl har startat. Så kanske vi återkommer med lite felsökning senare under 2019.

Pioneer SX626 Reciver med det ”rätta” 70 talsljudet.

Philips klassiska 544 Elektroniks, där all elektronik har rensats ut och ersatts med ett mycket kompetent delningsfilter.

Felsökning pågår …

Även när det verkar enkelt så kan det vara lite lurigt att komma varför det blir fel i en reciver/förstärkare.

Boven i dramat

När den startades kall så fungerade allt fin fint, men om den först fick stå och puttra i en timme och du sedan snabbt stängde av och på igen då fick du ett oljud som inte hörde hemma där i ca 4-5 sekunder. 

Så kunde vi inte ha det, patienten öppnas och det konstateras snart att något hade gått varmt. 

Lite mer är febervarmt.

Att löda loss transistorn och testa den var nästa steg.

Njae så här bör inte en fungerande transistor bete sig. Förvisso är det en slags diod men ändå.
En korrekt dito visar det här resultatet.


Det brukar inte bara räcka med att byta, det är bättre undersöka vad som varit orsaken till skadan. Annars kan man ha en evig loop av bytande utan att någonsin komma till målet, en fungerande apparat. Så mätande av alla komponenter i trakten runt den felaktiga (alla som satt på samma kretskort), det inkluderade transformatorn, dioder, resistorer och kondingar. Alla = OK. Byte, test körning = OK.

Tja ibland går det bra, ca 20kr + frakt + moms = 50kr senare är den vackra 70 tals recivern på banan igen. 

Endast typ 15W men i snygg trälåda och med ett vackert ljud var den värd att rädda.

Specifications

Tuning range: FM, MW

Power output: 14 watts per channel into 8Ω (stereo)

Frequency response: 40Hz to 20kHz

Total harmonic distortion: 0.8%

Input sensitivity: 3mV (MM), 150mV (line)

Signal to noise ratio: 80dB (MM), 90dB (line)

Channel separation: 50dB (MM)

Dimensions: 440 x 125 x 265mm

Weight: 6.4kg

Accessories: FM di-pole antenna

Testinstrumentet i artikeln hittar du här 

Recivers – Norge/Sverige en landskamp till musik

Gammal är bäst,

men kommer den från Sverige eller Norge?

För varmt att vara ute,  läge att testa några recivers. För att testet skall bli så rättvist som möjligt används samma högtalare och Spotify som källa via Iphone och hörlurssladden, i samtliga tre tester. Samtliga recivers har bas/diskant/balans och loudness är urkopplad om den finns.

 

Även om jag länge varit nöjd med Tandberg Recivern, bra mottagning, ganska gött ljud så som det lät ”in the old god days” (mullrigt och med tydlig diskant).

Först ut Tandbergarn (från Norge):

Spelar lite James Brown, Beatles och Rolling Stones, ja det låter bra. Kanske inte direkt det som jag skulle kalla HiFi men tidstypiskt sent 60 tidigt 70.

 Nästa till test är Luxorn (från Motala):

Spelar samma lista som tidigare (gött med Spotifyspellista  vid tester det gör det enkelt att spela exakt samma låtar om och om igen).  Här låter det varken HiFi eller gött, det är skramligt tunt och billigt i jämförelse med Tandbergarn. Orsaken kan vara fel högtalare till denna maskin, men med samma utrustning vinner Norge med 3-1 (siffran är HiFi faktorn på ljudet).

Inte kan vi förlora med 5-2 (Luxor den Större!)

Nu tar vi till det värst vi hade på den tiden i Sverige, en Luxor modell stor med simulerad 4 kanals stereo.  (Varken 4-kanal eller loudness är inkopplade i testet). Japp så skall det låta, nu är vi till baka igen. Nu gränsar det till HiFi, troligen pga. högtalarna begränsningar. Maken till bas och diskant i denna maskin. Detta är en riktigt party reciver som i en nära framtid skall få driva ett par större högtalare (EPI 201) så den kan spela ut sin rätta volym och klang. Men redan med de mindre högtalarna så blir det svårt för Norge att hålla kvar första platsen, dom ”loudnissar” ned till andra plats före den silvriga Luxorn.

4-3 till Sverige (Större Luxor) mot Norge (Tandberg) som kämpade hårt.

Test av radiomottagare

Radiodelen kanske inte är den del i stereon som du lägger mest pengar på, men skall du lyssna på radio så är den lika viktig för ljudbilden som DAC vid strömmad musik eller avlyssning av CD skivor. Olika kvalitéer på delarna kommer utan tvekan att påverka hur ljudet från radiosändningarna låter i din stereo. Men det är ju lika viktigt att prylarna är snygga att se på som att dom låter bra.

Här kommer nu ett test av olika radiomottagare 2000-talet, receiver och radiomottagare från 60-80talet. Testet genomförs med samma kringutrustning i form av förstärkare, hörlurar (B&W P7), antenn (75 Ohm) och anslutnings kablar (RCA av normal kvalitet). Så den skillnad i ljud och mottagning är bara ett resultat av det som respektive mottagare själv producerar.

Här presenterar sig deltagarna i testet

#1 Sansui TU 555 (från 1968-70)

#2 Marantz MR230 (från 1980)

#3 Luxman T1 (Från 1980-82)

#4.Yamaha RDX E700 (från 2005)

 

Radiodelarna kommer att bedömas på:
Signalens styrka,
Bas/diskant/stereobild,
Utseende

Ett sammanvägt och helt subjektivt betyg är resultatet av testet.
Receivern (Marantz och Yamaha) kommer att få lämna ljudet via tape/aux out så det inte blir påverkan via tonkontroller och annat jox. Radiokanalen som testas är Gold FM (vilken spelar musik från 70/80 talet). Jag kommer inte beakta fabrikernas uppgivna värden i poängsättningen utan går bara på det jag ser och hör.

 


Testet kan börja

Signalstyrka

Detta är testets enda objektiva bedömning. Samma 75 Ohm trådantenn används för att ta in samma frekvens på samtliga deltagare.

#1 Sansui TU 555 – 4/5 signalstyrka

#2 Marantz MR230 – 3/5 signalstyrka

#3 Luxman T1 – 3/5 signalstyrka

#4 Yamaha – 3/3 signalstyrka

Vinnare på signalstyrka är Yamaha, dock kan nämnas att Marantz MR230 hade bra ljud oavsett om signalen låg på en 2:a eller 3:a. Känsligare var Sansui, som tyckte att det skulle vara minst runt 4:a för att ljudet skulle bli rent.

Resultat i

I fallande ordning
1.  Deltagare #4 Yamaha
2.  Deltagare #1 Sansui
3.  Deltagare #3 Luxman
4.  Deltagare #2 Marantz

 

Ljudet

Börjar med Sansui som har en bra stereobild med många detaljer, kan sakna lite mellanregister. Bas och Diskant saknas inte.
Nästa testare är deltagare Marantz, här får man bas diskant och mellanregister, bra stereobild, med lite färre detaljer än tidigare testare.
Nu var det dags för Luxman. Denna tillverkare gör ju erkänt bra saker, men dom har även sitt ”Luxman ljud” i mitt tycke lite stelare än de två tidigare testade. Lika Mycket av alla delar i ljudet, men aningen rakt/plattare mindre musik. Deltagare #4 Yamaha är säkert bra på många saker och det kanske var lite orättvist att ta med en liten kompakt revicer /CD spelare i testet. Den förlorar på samtliga punkter mot samtliga tidigare deltagare.

Det blev genast svårt att utse en vinnare då det stod mellan Marantz och Sansui. Bägge låter bra, men aningen olika så det blir mer vilken smak man har och jag utser Sansui TU 555 med midrange på max hos förstärkaren AU777 till vinnare. Med kontrollerna flat så hade nog Marantzen tagit vinnarplatsen.

Resultat i fallande ordning
1. Deltagare #1 Sansui
2 Deltagare #2 Marantz
3 Deltagare #3 Luxman
4 Deltagare #4 Yamaha

 

Bedömning av utseende

Nu är det riktigt subjektivt, men Yamaha tycker jag är ful, Luxman ser lite enkel ut men det är ju deras stil på 80 talet, Marantz har det sköna blåa ljuset som gör att jag bara gillar den, Sansui är så djäkla tuff med sin kaxiga design liknar en radiosändare och den designen är jag lite svag för. Har även två mono rörsteg från Ray Lumley vilka ser ut som två ”arme-radiosändare” (väger 30kg/st stora klossar).

Resultat i fallande ordning
1. Deltagare #1 Sansui
2. Deltagare #2 Marantz
3. Deltagare #3 Luxman
4. Deltagare #4 Yamaha

 


Så trots aningen sämre mottagning (signalstyrka) på deltagare #1 Sansui, så vinner den mitt mycket subjektiva test alla dagar i veckan. Detta genom sitt utseende och ljudbilden den genererar.