Brum i högtalarna med Pioneer SX434 / hum in the speakers on an Pioneer SX 434

En Pioneer SX 434 med brummande högtalare, vilket tyder på AC där den inte skall vara.

Med inkopplat oscilloskop på högtalare utgången syns en sågtandad våg på 100Hz, några milli volt stor vid volymen på noll.

Vad är det första som reparera om inte nätdelen, allt byts ut men hjälper det? Nej självklart inte. Felet är ngn annanstans i förstärkaren. Troligtvis en konding som givit upp. Nu återstår det bara att hitta den.

SX 434

Med hjälp av ESR mätaren som går att använda när kondensatorerna sitter på plats i kretsen lyckades jag hitta den felande filuren.

Den inringade C58 hade tappat allt. Öppen krets/oändligt motstånd vid mätning.

Det visade sig när den felande delen avlägsnats att den hade tappat ett ben och där inte längre fungerade som tänkt. Dit med en ny och testa receivern igen, helt tyst. Inget brum över huvudtaget.

Lita av att jag sin svans att försöka hitta brum i förstärkare, det kunde lika gärna varit en dålig lödning eller en jord punkt som inte var åtskruvat.

Så lite byte av lampor och säkringar så är den nu fullt funktionsduglig igen och skall snart få träffa sin nya ägare, vilken kan njuta av det härliga 70 tals ljudet i många år framåt.

Felsökning med lödkolv/kylspray

I bland kan det vara knepigt att mäta sig fram till den felaktiga komponenten. Du vet att det är i ett specifikt område det krånglar och felet uppstår efter en stunds användande (vanligtvis).

Jag brukar först leta efter dåliga lödpunkter, genom att knacka med skaftet på en skruvmejlsel i området där felet förväntas att vara. Detta kan i några fall visa att det finns dåliga lödpunkter vilket gör att ljudet försvinner / kommer tillbaka när man knackar på kretskortets baksida med skaftet på skruvmejseln.

Om det skulle påverka ljudet att knacka enligt ovanstående, så kan det hjälpa att löda om samtliga anslutningar i området. Men är felet det samma efter omlödningen då är det dags för kylspray:et.

Kylspray har den goda egenskapen att den kyler ned halvledare m.m. mycket snabbt och när dom kyls drar mtrl:et ihop sig och kontakt uppstår Med lite tur kommer då ljudet tillbaka.

Men för att vara säker på att det den halvledare som sprayas är den felande komponenten, så kan vi göra det motsatt – värma upp den. Det görs med lödkolven. Sätt lödkolven (då helst en lödkolv som går att temperatur reglera till ett par hundra grader), när komponenten blir varm och det uppstår störningar i ljudet, ja nu har vi hittat en trolig källa till fel. Bara att beställa nya delar och montera.

Extra tips.

Skulle du sakna kylspray kan det fungera med att använda drivgasen i spray flaska. Vänd flaskan upp och ned, spraya till det det inte kommer ut något annat än drivgasen.

Lycka till med felsökande.

Felsökning av kortslutning i Reciver

En NAD 7020I som skjuter säkringarna när strömmen slås på. Hur just denna reparerades på ett enkelt sätt.

  1. Börja med att byta säkringarna (som tyvärr sitter under locket), koppla in recviern på ngn form av ströbegränsning exempelvis glödlampa eller vrid trafo. Detta för att slippa skjuta säkringarna när strömmen slås på.
  2. Mät m möjligt de angivna spänningarna över säkringarna , dessa bör ligga på c 20-30 Volt med en 60W lampa i serie..
  3. Lyser lampan starkt och de förväntade spänningen uteblir då har vi en kortslutning. Vanlig förekommande är slutstegens transistorer så felsökningen börjar där. Nej här fansn ingen kortslutning och det är ju bra för detta är viktiga delar i systemet.
  4. Om slutstegen var ok, då backar vi till den del av recivern skall ha de 20-30 volten (står 50 på schemat, men nu var en lampa i serie). Här diod mäts samtliga transistorer för kortslutning. Det visar sig att inte heller dom är kortslutna.
  5. Jag då blir det att gå vidare, motstånden då? Nej inte heller här blev det napp, samtliga har resistans, inga är kortslutna eller öppna.
  6. tar fram det speciella mätinstrumentet för att kontrollera de större kondensatorerna, alla mäter ok. Det vill säga dom är inte kortslutna.
  7. Nu börjar det bli lite klurigt, så sätter mätaren på diod test läge och fäster jord kabel i chassit. Det är motsvarande den blå markerade linjen på bilden. Mäter i båda ändarna av de komponenter som är anslutna till jord nu händer det grejor. en liten 0.0047uf disc kondensator (inringad i rött), verkar vara kortsluten. Löder loss den och visst den är kortsluten. Vis av tidigare erfarenheter så löds flera komponenter i samma område loss för kontroll. Jo det var bara hä det fanns en kortslutning, men några andra kondensatorer visar lite sämre värden i form av allt för högt motstånd och ser aningen svullna ut.
  8. Byter ut de felande oh de misstänkta delarna och startar om med lampan i serie. Ingen kortslutning, men fortsatt ingen ljud, endast mycket svagt i bakgrunden.
  9. Fram med en kraftig mejsel knacka med skaften på botten av kretskortet(ja direkt på kortet). Vid ett ställe utanför schemat på bilden, sprakar det till ordentligt vid knackningen. Fram med luppen och en stark lampa. Jo det ser ut som att lödningen givit upp och kanske är det orsaken till de övriga felen.
  10. Värm upp lödkolven, lägg på lite nytt tenn på de felande ställena. Test igen och nu fungerar allt som tänkt.
  11. Slut kontroll: mäter det värden som service manualen och schemat säget skall finnas på mätpunkterna, allt ser ut att vara het ok.
  12. Sista checken med oscilloskopet, skickar in en signal som börjar på 20Hz och fortsätter upp till 20000Hz på max volym, allt ser ok. Nu kan vi anta att denna förstärkare kommer sel ljuv musik i många år framåt i tiden. Om den skulle gå sönder igen så är den välkommen tillbaka till min bänk för utbyte av delar, men det lär nog dröja en stund nu.

Gratis bok om affärsutveckling inom turism

En bok som skrevs 2013, fortsatt aktuell inom turism och kanske en liten hjälp vidare när coronan har drabbat oss.

Ladda den gratis här

I vardagen möter vi ständigt paketering i flera olika former, exempelvis i vårt boende där värme el och vatten är inkluderat, i bilen där ett antal olika delar har satts samman till paketet bil, i snabbköpet där i stort sett allt är paketerat. 

Gemensamt för alla dessa exempel är paketeringens grundläggande syfte; den skall underlätta för oss konsumenten att välja vad vi skall köpa och senare hjälpa oss att använda det köpta på bästa tänkbara sätt.

Inom turismen är det väldigt tydligt att det fortfarande finns otroligt mycket kvar att göra och detta blir bokens utgångspunkt. 

Boken kommer att ge Dig som läsare en riktigt bra verktygslåda som både hjälper Dig att möta de nationella målen för turism år 2020 samt att utveckla Dig själv och Din verksamhet ytterligare ett par steg. 

Teoretiska delar varvas med praktiska exempel, tagna direkt ur verkligheten, exemplen kommer här att utgöra beviset för att teorin fungerar när förutsättningarna är de rätta.

Som läsare får Du störst nytta av boken om Du besitter en någon tidigare erfarenhet av turistiskt verksamhet, erfarenheten kan Du fått både genom studier som arbete i branschen.

Författaren som är bosatt i Dalarna ett av Sveriges turist intensivaste områden, har själv både teoretisk och pratisk erfarenhet av turism.  Dels genom eget arbete på olika nivåer i branschen och som turist i många olika delar av världen, teoretiska studier på högskola kombinerat med ett riktigt stort intresse för vad som gör att saker fungerar. 

STORA VU MÄTARE

Jag erkänner mig vara svag för stora VU – mätare som inte fyller någon annan funktion än att se snygga ut och svepa fram och tillbaka över skalan.

Nästan 2*10cm stora mätare 🙂



I huvudsak är det ljudet som är det viktigaste, med design en av våra ljudapparater är minst lika viktigt. Lena Mossberg professor i marknadsföring på Göteborgs Universitet skrev en bok angående upplevelserummets påverkan vid konsumtion. Kortfattat kan man säga att samtliga sinnen samverkar i vår upplevelse vid konsumtionen av en tjänst/vara.

Så även om ljudet är helt fantastiskt i exempelvis en ful och stor högtalare, så kommer det blir svårt att gilla den pga. sitt utseende. Många av oss som gillar HiFi vet att även frun måste gilla utseendet på högtalarna, förstärkaren, skivspelaren osv för att dom skall få komma in i värmen. Skulle det vara bra ljud i apparaten, så gör det inte något att den dessutom ser snygg ut, eller hur?

Så sammanfattningsvis blir ljudet bättre om apparaten har stora och snygga mätare. Vad som är snyggt är dock olika för olika individer.

Akai AA1010 reparation (transistor krångel)

Även när det verkar enkelt så kan det vara lite lurigt att komma varför det blir fel i en reciver/förstärkare.

Boven i dramat

När den startades kall så fungerade allt fin fint, men om den först fick stå och puttra i en timme och du sedan snabbt stängde av och på igen då fick du ett oljud som inte hörde hemma där i ca 4-5 sekunder. 

Så kunde vi inte ha det, patienten öppnas och det konstateras snart att något hade gått varmt. 

Lite mer är febervarmt.

Att löda loss transistorn och testa den var nästa steg.

Njae så här bör inte en fungerande transistor bete sig. Förvisso är det en slags diod men ändå.
En korrekt dito visar det här resultatet.


Det brukar inte bara räcka med att byta, det är bättre undersöka vad som varit orsaken till skadan. Annars kan man ha en evig loop av bytande utan att någonsin komma till målet, en fungerande apparat. Så mätande av alla komponenter i trakten runt den felaktiga (alla som satt på samma kretskort), det inkluderade transformatorn, dioder, resistorer och kondingar. Alla = OK. Byte, test körning = OK.

Tja ibland går det bra, ca 20kr + frakt + moms = 50kr senare är den vackra 70 tals recivern på banan igen. 

Endast typ 15W men i snygg trälåda och med ett vackert ljud var den värd att rädda.

Specifications

Tuning range: FM, MW

Power output: 14 watts per channel into 8Ω (stereo)

Frequency response: 40Hz to 20kHz

Total harmonic distortion: 0.8%

Input sensitivity: 3mV (MM), 150mV (line)

Signal to noise ratio: 80dB (MM), 90dB (line)

Channel separation: 50dB (MM)

Dimensions: 440 x 125 x 265mm

Weight: 6.4kg

Accessories: FM di-pole antenna

Testinstrumentet i artikeln hittar du här 

Nakamichi 680 ZX

Massor av ljud 

I min ambition att “down siza”  innehavet av stereo prylar, det vill säga ha färre men bra saker, har nu turen kommit till kassett däcket.

Ända sedan jag var ung för många år sedan har ett “Naka” däck varit högt uppe på önskelistan. En nu preskriberad bekant brukade gör egna bland band, som såldes till andra musik älskare på två av dessa detta däck. Jag hade nöjt mig med ett däck vid den tiden, men den bekante ville att dennes bland band skulle ha samma kvalitet som de skivbolagen producerade. Detta gjorde inte vill ha faktorn mindre för egen del, men man fick nöja sig med bekantes bland band vilka var av ypperliga inspelningskvalitet.

Nu skulle inlägget handla om ett av de bättre kassett däcken som tillverkats. Ett däck som väger nästan 10kg, är proppat med elektronik och finesser, oöverkomligt för vanliga dödliga på tiden när det begav sig (1979-181) då det kostade 1350 dollars i inköp (då var en dollar värd 5.07kr).  19993kr i dagens penning värde.

Lite data på klumpen

Type: 3-head, single compact cassette deck
Track System: 4-track, 2-channel stereo
Tape Speed: 4.75, 2.37 cm/s
Heads: 1 x record, 1 x playback, 1 x erase
Tape Type: type I, CrO2, Metal
Noise Reduction: B
Frequency Response: 20Hz to 22kHz  (Metal tape)
Signal to Noise Ratio: 66dB  (dolby B)
Wow and Flutter: 0.04%
Total Harmonic Distortion: 0.8%
Dimensions: 482 x 143 x 340mm

Notera de diskreta tonhuvudena och dubbla bandtransporter

Massor av möjligheter att justera även här, det bästa är att det går att nå alla justeringar utan plocka isär maskinen. Men det gör man väl ändå bara för att beundra detaljarbetet inne i kassaskåpet.

Insidan fullproppad med elektronik av hög kvalitet

Motorer 3st
Autokorrigering av vinkel mot bandet
Många möjligheter att justera bort sig
Goda möjligheter att anpassa ljudet efter mediatyp
Väl upplyst 

SME 3009 Tonarm (komplettering av ett okomplett inköp)

Klassiska SME 3009 kompletterar Thorens TD 124:an.

Tonarm, kompletteras med diverse saker som mot-/antiskating vikter, samt gyllende RCA kontakter för bästa kontakt med pickupen.

Efter diverse letande på Ebay, kommer det snart ett litet paket på posten från Australien. Givetvis med postens lilla tillägg på ca 100kr. Men denna gång fungerande det förvånansvärt bra. Det gick att se vilket paket det rörde sig om via länken som kom i mejlet att jag skulle swisha tull, moms och hanteringsavgiften (största delen i detta). Endast några dagar efter betalning så kom det ett brev med liten motvikt 🙂 

Inte klar ännu, men en bit närmare.

Det som saknas nu är en pickup av bättre kvalitet, helst då en MC (Moving Coil).

Då detta ofta är en ganska tung klump så, har den vanliga motvikten kompletterats med en extra mindre, (även detta en original så kallad NOS- new old stock), dito. 

“Förstapress djävulen”

Det kanske inte är helt obekant att det finns personer som nästan maniskt samlar på olika saker. Själv så samlar jag på vinylskivor, har några som är så kallade första pressar. Det vill säga att dom har pressats ganska tidigt i produktionen. Dessa vinyler är oftast ganska dyra att komma över. Exempelvis Beatles Vita Album med tillverkningsnummer 1, såldes för 500 000kr. Kanske bidrog det att den hade varit en av Betalarnas ägo innan.

Som synes inte speciellt lockande, men svårt att hitta en med tillverknings nummer under 1000.

Nu har jag med mycket möda och stort besvär (ekonomiskt) lyckats att samla på mig de viktigaste första pressarna. När man nu trodde att det skulle bli lugnt och skönt, helt enkelt slippa “samlar stressen”. Vad händer då?  Jo då tar “samlar djävulen” ett nytt tag i en igen och säger att det finns ju annat att samla på?

Denna gång blev det lite av vinylspelarnas heliga graal, en 61 år “gammal” Thoréns TD 124 MK 1. Med ett tillverkningsnummer på 1568. En vän av ordningen kommer nu att påpeka att detta är ju ett nummer långt över 1000!

Nja både och, det är lite konstigt men den första prototypen som fabriken tillverkade fick nummer 1000, så detta är den 567 som tillverkades i världen. Och det tillverkades nära 60 000st. Denna hade suttit i en radiomöbel vilken såldes till USA, ropas sedan in på en auktion en 50 år senare av en Svensk urmakare i Malmö. Och i ett skick som närmast kan beskrivas som nytt.

Ja då kan samlandet lugnt fortsätta, det finns tydligen andra saker än LP skivor att samla på.  Men som ses på bilden är den långt ifrån komplett, nu skall den kompletteras med delar vilka är minst lika gamla dom och har ett lågt tillverkningsnummer.  Sedan skall det spelas skivor vilka är pressade på verktyg vilka är graverade från mastertaperna. Är man samlare så går det inte att nå målet, det finns ständigt en nivå till av galenskap.

Pink Floyd The Dark Side of The Moon, i mycjet bra vinylskick är en av de skivor som kommer att avnjutas.

Test av radiomottagare

Radiodelen kanske inte är den del i stereon som du lägger mest pengar på, men skall du lyssna på radio så är den lika viktig för ljudbilden som DAC vid strömmad musik eller avlyssning av CD skivor. Olika kvalitéer på delarna kommer utan tvekan att påverka hur ljudet från radiosändningarna låter i din stereo. Men det är ju lika viktigt att prylarna är snygga att se på som att dom låter bra.

Här kommer nu ett test av olika radiomottagare 2000-talet, receiver och radiomottagare från 60-80talet. Testet genomförs med samma kringutrustning i form av förstärkare, hörlurar (B&W P7), antenn (75 Ohm) och anslutnings kablar (RCA av normal kvalitet). Så den skillnad i ljud och mottagning är bara ett resultat av det som respektive mottagare själv producerar.

Här presenterar sig deltagarna i testet

#1 Sansui TU 555 (från 1968-70)

#2 Marantz MR230 (från 1980)

#3 Luxman T1 (Från 1980-82)

#4.Yamaha RDX E700 (från 2005)

 

Radiodelarna kommer att bedömas på:
Signalens styrka,
Bas/diskant/stereobild,
Utseende

Ett sammanvägt och helt subjektivt betyg är resultatet av testet.
Receivern (Marantz och Yamaha) kommer att få lämna ljudet via tape/aux out så det inte blir påverkan via tonkontroller och annat jox. Radiokanalen som testas är Gold FM (vilken spelar musik från 70/80 talet). Jag kommer inte beakta fabrikernas uppgivna värden i poängsättningen utan går bara på det jag ser och hör.

 


Testet kan börja

Signalstyrka

Detta är testets enda objektiva bedömning. Samma 75 Ohm trådantenn används för att ta in samma frekvens på samtliga deltagare.

#1 Sansui TU 555 – 4/5 signalstyrka

#2 Marantz MR230 – 3/5 signalstyrka

#3 Luxman T1 – 3/5 signalstyrka

#4 Yamaha – 3/3 signalstyrka

Vinnare på signalstyrka är Yamaha, dock kan nämnas att Marantz MR230 hade bra ljud oavsett om signalen låg på en 2:a eller 3:a. Känsligare var Sansui, som tyckte att det skulle vara minst runt 4:a för att ljudet skulle bli rent.

Resultat i

I fallande ordning
1.  Deltagare #4 Yamaha
2.  Deltagare #1 Sansui
3.  Deltagare #3 Luxman
4.  Deltagare #2 Marantz

 

Ljudet

Börjar med Sansui som har en bra stereobild med många detaljer, kan sakna lite mellanregister. Bas och Diskant saknas inte.
Nästa testare är deltagare Marantz, här får man bas diskant och mellanregister, bra stereobild, med lite färre detaljer än tidigare testare.
Nu var det dags för Luxman. Denna tillverkare gör ju erkänt bra saker, men dom har även sitt “Luxman ljud” i mitt tycke lite stelare än de två tidigare testade. Lika Mycket av alla delar i ljudet, men aningen rakt/plattare mindre musik. Deltagare #4 Yamaha är säkert bra på många saker och det kanske var lite orättvist att ta med en liten kompakt revicer /CD spelare i testet. Den förlorar på samtliga punkter mot samtliga tidigare deltagare.

Det blev genast svårt att utse en vinnare då det stod mellan Marantz och Sansui. Bägge låter bra, men aningen olika så det blir mer vilken smak man har och jag utser Sansui TU 555 med midrange på max hos förstärkaren AU777 till vinnare. Med kontrollerna flat så hade nog Marantzen tagit vinnarplatsen.

Resultat i fallande ordning
1. Deltagare #1 Sansui
2 Deltagare #2 Marantz
3 Deltagare #3 Luxman
4 Deltagare #4 Yamaha

 

Bedömning av utseende

Nu är det riktigt subjektivt, men Yamaha tycker jag är ful, Luxman ser lite enkel ut men det är ju deras stil på 80 talet, Marantz har det sköna blåa ljuset som gör att jag bara gillar den, Sansui är så djäkla tuff med sin kaxiga design liknar en radiosändare och den designen är jag lite svag för. Har även två mono rörsteg från Ray Lumley vilka ser ut som två “arme-radiosändare” (väger 30kg/st stora klossar).

Resultat i fallande ordning
1. Deltagare #1 Sansui
2. Deltagare #2 Marantz
3. Deltagare #3 Luxman
4. Deltagare #4 Yamaha

 


Så trots aningen sämre mottagning (signalstyrka) på deltagare #1 Sansui, så vinner den mitt mycket subjektiva test alla dagar i veckan. Detta genom sitt utseende och ljudbilden den genererar.