STORA VU MÄTARE

Jag erkänner mig vara svag för stora VU – mätare som inte fyller någon annan funktion än att se snygga ut och svepa fram och tillbaka över skalan.

Nästan 2*10cm stora mätare 🙂



I huvudsak är det ljudet som är det viktigaste, med design en av våra ljudapparater är minst lika viktigt. Lena Mossberg professor i marknadsföring på Göteborgs Universitet skrev en bok angående upplevelserummets påverkan vid konsumtion. Kortfattat kan man säga att samtliga sinnen samverkar i vår upplevelse vid konsumtionen av en tjänst/vara.

Så även om ljudet är helt fantastiskt i exempelvis en ful och stor högtalare, så kommer det blir svårt att gilla den pga. sitt utseende. Många av oss som gillar HiFi vet att även frun måste gilla utseendet på högtalarna, förstärkaren, skivspelaren osv för att dom skall få komma in i värmen. Skulle det vara bra ljud i apparaten, så gör det inte något att den dessutom ser snygg ut, eller hur?

Så sammanfattningsvis blir ljudet bättre om apparaten har stora och snygga mätare. Vad som är snyggt är dock olika för olika individer.

STEREO PAKET UNDER 10 000kr

Kan ett man köpa en stereo för under 10 000kr och den ändå låter inte bara bra, utan tll och med riktigt bra? Svaret är som säkert hade hoppats på, JA!

Ovanstående är inköpt för under 10 000kr, men har inte varit 100% funktionsdugligt vid inköpstillfället. Det betyder att det har blivit några härliga timmars felsökning, ombyggnad och justeringar. Då jag med stor behållning felsöker och reparerar mina egna (tar inga kundjobb), HiFi prylar så blir Win-Win när dom senare fungerar. Det som är svårt är inte att reparera, det är att skiljas från delarna. Jag har en historia för varje pryl och innan mig hade tidigare ägare en historia som dom gärna delar med sig av när sakerna skall hämtas.

Så åter till ämnet, med en stor portion tålamod och kanske en kompis som kan felsöka så är det mycket möjligt att plocka ihop en 10 000kr Hifi som låter långt över sitt inköpspris.

Ingående delar

Technics SL120 (den ursprungliga SL1200) Kompletterad med en SME 3009 tonarm, dämpad med extra silikon bad, en Ortofon Super OM20 Pickup och nål. Här finns fortfarande en del jobb kvar, storbolampan lever ett eget liv, 33 varv startar inte lika snabbt som 45 gör, vilket tyder på lite interna problem i spelaren. Den snurra som den skall när den väl har startat. Så kanske vi återkommer med lite felsökning senare under 2019.

Pioneer SX626 Reciver med det ”rätta” 70 talsljudet.

Philips klassiska 544 Elektroniks, där all elektronik har rensats ut och ersatts med ett mycket kompetent delningsfilter.

Felsökning pågår …

Även när det verkar enkelt så kan det vara lite lurigt att komma varför det blir fel i en reciver/förstärkare.

Boven i dramat

När den startades kall så fungerade allt fin fint, men om den först fick stå och puttra i en timme och du sedan snabbt stängde av och på igen då fick du ett oljud som inte hörde hemma där i ca 4-5 sekunder. 

Så kunde vi inte ha det, patienten öppnas och det konstateras snart att något hade gått varmt. 

Lite mer är febervarmt.

Att löda loss transistorn och testa den var nästa steg.

Njae så här bör inte en fungerande transistor bete sig. Förvisso är det en slags diod men ändå.
En korrekt dito visar det här resultatet.


Det brukar inte bara räcka med att byta, det är bättre undersöka vad som varit orsaken till skadan. Annars kan man ha en evig loop av bytande utan att någonsin komma till målet, en fungerande apparat. Så mätande av alla komponenter i trakten runt den felaktiga (alla som satt på samma kretskort), det inkluderade transformatorn, dioder, resistorer och kondingar. Alla = OK. Byte, test körning = OK.

Tja ibland går det bra, ca 20kr + frakt + moms = 50kr senare är den vackra 70 tals recivern på banan igen. 

Endast typ 15W men i snygg trälåda och med ett vackert ljud var den värd att rädda.

Specifications

Tuning range: FM, MW

Power output: 14 watts per channel into 8Ω (stereo)

Frequency response: 40Hz to 20kHz

Total harmonic distortion: 0.8%

Input sensitivity: 3mV (MM), 150mV (line)

Signal to noise ratio: 80dB (MM), 90dB (line)

Channel separation: 50dB (MM)

Dimensions: 440 x 125 x 265mm

Weight: 6.4kg

Accessories: FM di-pole antenna

Testinstrumentet i artikeln hittar du här 

Nakamichi 680 ZX

Massor av ljud 

I min ambition att ”down siza”  innehavet av stereo prylar, det vill säga ha färre men bra saker, har nu turen kommit till kassett däcket.

Ända sedan jag var ung för många år sedan har ett ”Naka” däck varit högt uppe på önskelistan. En nu preskriberad bekant brukade gör egna bland band, som såldes till andra musik älskare på två av dessa detta däck. Jag hade nöjt mig med ett däck vid den tiden, men den bekante ville att dennes bland band skulle ha samma kvalitet som de skivbolagen producerade. Detta gjorde inte vill ha faktorn mindre för egen del, men man fick nöja sig med bekantes bland band vilka var av ypperliga inspelningskvalitet.

Nu skulle inlägget handla om ett av de bättre kassett däcken som tillverkats. Ett däck som väger nästan 10kg, är proppat med elektronik och finesser, oöverkomligt för vanliga dödliga på tiden när det begav sig (1979-181) då det kostade 1350 dollars i inköp (då var en dollar värd 5.07kr).  19993kr i dagens penning värde.

Lite data på klumpen

Type: 3-head, single compact cassette deck
Track System: 4-track, 2-channel stereo
Tape Speed: 4.75, 2.37 cm/s
Heads: 1 x record, 1 x playback, 1 x erase
Tape Type: type I, CrO2, Metal
Noise Reduction: B
Frequency Response: 20Hz to 22kHz  (Metal tape)
Signal to Noise Ratio: 66dB  (dolby B)
Wow and Flutter: 0.04%
Total Harmonic Distortion: 0.8%
Dimensions: 482 x 143 x 340mm

Notera de diskreta tonhuvudena och dubbla bandtransporter

Massor av möjligheter att justera även här, det bästa är att det går att nå alla justeringar utan plocka isär maskinen. Men det gör man väl ändå bara för att beundra detaljarbetet inne i kassaskåpet.

Insidan fullproppad med elektronik av hög kvalitet

Motorer 3st
Autokorrigering av vinkel mot bandet
Många möjligheter att justera bort sig
Goda möjligheter att anpassa ljudet efter mediatyp
Väl upplyst 

Den kära fjärrkontrollen

Fjärrkontrollen har med tiden utvecklats från den tidiga med sladd mellan användaren och apparaten, till dagens ofta ganska plastiga slit och släng kontroller. Men har den någon betydelse för hur du upplever ljudet från din stereo?

Olika som äpple och päron

I dag är de flesta apparater vi köper utrustade med fjärrkontroll, för att resa på sig justera volymen på stereon eller byta kanal på TV:en är inte längre ett alternativ för den moderna människan. Motionen skall under ordnade förhållande och under överinseende av din ”egna” PT genomföras på gym eller liknande.  Hur bra din stereo än är och hur mycket du än betalat för den, kommer du med stor stor säkerhet att reta dig på en plastig fjärrkontroll när det kommer att ändra ljudvolymen eller ngt annat.

Fjärren utgör en mycket viktig del i din total upplevelse. Inom turismen brukar man prata om ett upplevelserum så avgörande att samma mat som serveras i  jordhåla eller i ett mysigt rum smakar olika trots samma råvaror och samma kock vilken slaviskt följer receptet. Du kan själv gissa när den smakar bäst.

Det är fler faktorer än de plastiga känslan som påverkar, vikt, storlek färg osv är med och skapar ett helhetsintryck av din fjärr och i förlängningen din stereo.  De flesta kontrollerna är svarta eller av aluminium och detta efter att grundliga marknadsundersökningar visat att konsumenterna i gemen inte gillar rosa eller gula kontroller. Skulle resten av stereon vara gul eller rosa, så skulle det vara ok. Helst vill vi att kontrollen är i samma färg som stereon eller apparaten i övrigt som skall kontrolleras med dem.

Riktigt exklusiva anläggningar har i bland till och med kontroller av trä! Då jag inte är ägare av en sådan så håller vi oss till plats och aluminium i denna text.

Storleken på kontrollen är en annan anpassning till marknaden, den får inte var för fjuttig och inte heller för stor och klumpig. En ganska knepig balansakt för tillverkaren.  Antalet knappar på en kontroll är något som jag personligen kan ha åsikter om.  Att samma kontroll skall gå att använda till alla de övriga modellerna av apparater som märket levererar är inte en fördel som jag ser det. Bara fult och mycket krångligare när jag hellre köper olika apparater av olika tillverkare. Detta för att olika tillverkare är olika duktiga på olika saker.  Skall jag som exempel ha en bra CD spelare så kommer den från en viss tillverkare, är det sedan ett bra försteg då kommer den från en annan tillverkare osv.

 

En helt subjektiv jämförelse av kontrollerna

Första kontrollen

Vi börjar med den plastigaste kontrollen från Onkny, i vardagen styr den en förstärkare.  Som knappsatsen antyder kan den styra fler apparater än förstärkaren. Jag använder två knappar av 33st.

Fördelar:  Enkelt att byta batterier, repar inte underlaget den ligger på.
Nackdelar: Alla dessa knappar, kan gå sönder om den tappas i golvet.
Känsla: Billigt och lätt!
Storlek: 17cm * 6,5cm * 2cm

 

Nästa kontroll ut

Ytterligare en kontroll som i huvudsak används till en förstärkare(XTZ) , även på denna är det i huvudsak två av 11st knappar som används (ljudet +/-). Tillverkad i ngn form av pressad aluminium.

Fördelar:  Mindre antal knappar att ta miste på, klarar att tappas i golvet.
Nackdelar: Svårare att byta batterier på, risk att repa underlaget.
Känsla: Dyrare, tyngre och liten!
Storlek: 14cm * 4cm * 1,8cm

 

Den tredje kontrollen 

Den här kontrollen är till ett försteg där den skall användas till att välja källa och justera ljudet. Används som de tidigare endast till att justera volymen. 21knappar och två används.

Fördelar:  Mindre antal knappar att ta miste på, klarar att tappas i golvet. Bakgrundsbelyst så du kan knappa i totalt mörker
Nackdelar: Svårare att byta batterier på, risk att repa underlaget.
Känsla: Dyrare, riktigt tung och klumpig!

Storlek: 21cm * 4,8cm * 3,2cm

 

Antirep skydd

Både kontroll 2 och 3 har skyddande beläggning på baksidan för att de inte skall repa underlaget dom ligger på, men det räcker med att du lägger ned dom lite snett för att skapa ny graffiti på stereon.

 

Vilken är då den kontroll som skapar mest känsla av lyx? 

Jag skulle nog trots dess ”klumpighet” säga att det är Classe som blir vinnare i detta att skapa en bra upplevelse vid användandet. Känslan när man trycker på knapparna (plast/gummi känsla) är dock aningen svampig och den skulle vunnit ytterligare på att ha samma metall knappar som XTZ kontrollen. Dock hade det då varit svårt att få till en fungerande bakgrundsbelysning, men hur ofta använder jag den funktionen?

 

 

Skivmässa i Växjö

Härligt med vinyl.

I dag var det skivmässa inne på Palladium och det fanns skivor för alla plånböcker. Köpte ett antal och passerade nu 900 vinyler i samlingen, det vill säga 900 skivor som jag gillar att lyssna på,  även om själva antalet skivor är underordnat.

Det är dessutom en bra känsla att köpa och bevara dessa fantastiska historiens markörer. Den äldsta skivan var från 1965 och i Mono (motsatsen till Stereo) och den ”yngsta från 1987” . Vad jag gjorde 1965 kommer jag inte ihåg, men troligen sprang jag runt hemma hos mamma och pappa i mina kortbyxor. Det är lättare att komma ihåg 1987, då var det slut på studierna för den tider och företagande inom IT på heltid tillsammans med 2 andra kollegor från samma kurs på Chalmers.

Lite gött att sitta och lyssna på åldringarna när dom sjunger sin blues eller lyssna på Rolling Stones från 1965 när det rockas loss. Då kan jag fundera på hur det var på den tiden när jag var yngre och lyssnade på Radio Luxemburg via kortvåg, hade svartvit TV med en kanal (troligen med Hyland eller något liknande). Själv så lyssnar jag på en Lenco vinylspelare ala 1970 och en Marantz reciver samma för den 1970 talet, högtalarna för dagen är den Svenska Olle Mirsch som startade sin tillverkning på 70-talet.

Nu är det bara att vrida upp volymen och njuta