Tydligen ett vanligt förekommande fel att det är problem med detta relä.
Den felande länken ?
Enligt andra experter så är det kondensatorer och halvledare som ger sig på grund av ålder på denna modell. Tydligen så kan även relät ge upp det med, men inte lika vanligt som tidigare nämnda delar. Har kollat samtliga kondensatorer och de visar bra värden, nästa steg är då halvledarna …
En påse med elektronik detaljer han ankommit, nu kan reparationen börja på riktigt.
Kondensatorerna på bilden är redan bytta, det var inget fel på dom men i framtiden .. 5 dioder och 4 transistorer kvar att löda av och löda dit. Jag har mätt upp en felaktig transistor på kretskortet, så vet redan var felet ligger, men tänker att det är för framtiden bättre att byta allt som brukar falera. Den lila kondingen var bytt vid ett tidigare tillfälle på grund av fel.
När du skall reparera elektronik så behöver du ett antal olika mätinstrument, det viktigaste är ju multimetern. Och den kan kosta hur mycket som helst (En FLUKE multimeter är ju målet), men det går att klara enklare felsökning med en billigare mätare. Om det är riktigt kritiska mätningar då är det Oscilloskopet som gäller. Dessa finns att köpa för runt 3 000kr idag, vilket måste betraktas som överkomligt i förhållande till dess funktion.
Ett instrument för straxt över 100kr
Ett multiinstrument som mäter i stort sett allt. Pris lite över 100kr + frakt. Är dock inte helt exakt i sin mätning. Ger dock goda indikationer om delen är hel, vilken pin layout den har, vad det är för pryl du mäter. 600 + frakt senare har du ett instrument som på riktigt ger svar på om din transistor är frisk eller inte.Att slippa lossa kondingarna från kretskortet är ju ett fall framåt. Det här instrumentet kan mäta kondingarna även när dom sitter på kortet. Mycket välinvesterade 600kr. Många kondingar av äldre typ kan krångla även om dom ser bra ut vid okulärbesiktningen.
Kondingarna bytta, relät står på tur. Sedan blir det de små transistorernas tur för byte.
Jag erkänner mig vara svag för stora VU – mätare som inte fyller någon annan funktion än att se snygga ut och svepa fram och tillbaka över skalan.
Nästan 2*10cm stora mätare 🙂
I huvudsak är det ljudet som är det viktigaste, med design en av våra ljudapparater är minst lika viktigt. Lena Mossberg professor i marknadsföring på Göteborgs Universitet skrev en bok angående upplevelserummets påverkan vid konsumtion. Kortfattat kan man säga att samtliga sinnen samverkar i vår upplevelse vid konsumtionen av en tjänst/vara.
Så även om ljudet är helt fantastiskt i exempelvis en ful och stor högtalare, så kommer det blir svårt att gilla den pga. sitt utseende. Många av oss som gillar HiFi vet att även frun måste gilla utseendet på högtalarna, förstärkaren, skivspelaren osv för att dom skall få komma in i värmen. Skulle det vara bra ljud i apparaten, så gör det inte något att den dessutom ser snygg ut, eller hur?
Så sammanfattningsvis blir ljudet bättre om apparaten har stora och snygga mätare. Vad som är snyggt är dock olika för olika individer.
Kan ett man köpa en stereo för under 10 000kr och den ändå låter inte bara bra, utan tll och med riktigt bra? Svaret är som säkert hade hoppats på, JA!
Skivspelaren
En vintage revicer
En från början bra högtalare
Ovanstående är inköpt för under 10 000kr, men har inte varit 100% funktionsdugligt vid inköpstillfället. Det betyder att det har blivit några härliga timmars felsökning, ombyggnad och justeringar. Då jag med stor behållning felsöker och reparerar mina egna (tar inga kundjobb), HiFi prylar så blir Win-Win när dom senare fungerar. Det som är svårt är inte att reparera, det är att skiljas från delarna. Jag har en historia för varje pryl och innan mig hade tidigare ägare en historia som dom gärna delar med sig av när sakerna skall hämtas.
Så åter till ämnet, med en stor portion tålamod och kanske en kompis som kan felsöka så är det mycket möjligt att plocka ihop en 10 000kr Hifi som låter långt över sitt inköpspris.
Ingående delar
Technics SL120 (den ursprungliga SL1200) Kompletterad med en SME 3009 tonarm, dämpad med extra silikon bad, en Ortofon Super OM20 Pickup och nål. Här finns fortfarande en del jobb kvar, storbolampan lever ett eget liv, 33 varv startar inte lika snabbt som 45 gör, vilket tyder på lite interna problem i spelaren. Den snurra som den skall när den väl har startat. Så kanske vi återkommer med lite felsökning senare under 2019.
Pioneer SX626 Reciver med det ”rätta” 70 talsljudet.
Philips klassiska 544 Elektroniks, där all elektronik har rensats ut och ersatts med ett mycket kompetent delningsfilter.
Även när det verkar enkelt så kan det vara lite lurigt att komma varför det blir fel i en reciver/förstärkare.
Boven i dramat
När den startades kall så fungerade allt fin fint, men om den först fick stå och puttra i en timme och du sedan snabbt stängde av och på igen då fick du ett oljud som inte hörde hemma där i ca 4-5 sekunder.
Så kunde vi inte ha det, patienten öppnas och det konstateras snart att något hade gått varmt.
Lite mer är febervarmt.
Att löda loss transistorn och testa den var nästa steg.
Njae så här bör inte en fungerande transistor bete sig. Förvisso är det en slags diod men ändå.En korrekt dito visar det här resultatet.
Det brukar inte bara räcka med att byta, det är bättre undersöka vad som varit orsaken till skadan. Annars kan man ha en evig loop av bytande utan att någonsin komma till målet, en fungerande apparat. Så mätande av alla komponenter i trakten runt den felaktiga (alla som satt på samma kretskort), det inkluderade transformatorn, dioder, resistorer och kondingar. Alla = OK. Byte, test körning = OK.
Tja ibland går det bra, ca 20kr + frakt + moms = 50kr senare är den vackra 70 tals recivern på banan igen.
Endast typ 15W men i snygg trälåda och med ett vackert ljud var den värd att rädda.
Specifications
Tuning range: FM, MW
Power output: 14 watts per channel into 8Ω (stereo)
I min ambition att ”down siza” innehavet av stereo prylar, det vill säga ha färre men bra saker, har nu turen kommit till kassett däcket.
Ända sedan jag var ung för många år sedan har ett ”Naka” däck varit högt uppe på önskelistan. En nu preskriberad bekant brukade gör egna bland band, som såldes till andra musik älskare på två av dessa detta däck. Jag hade nöjt mig med ett däck vid den tiden, men den bekante ville att dennes bland band skulle ha samma kvalitet som de skivbolagen producerade. Detta gjorde inte vill ha faktorn mindre för egen del, men man fick nöja sig med bekantes bland band vilka var av ypperliga inspelningskvalitet.
Nu skulle inlägget handla om ett av de bättre kassett däcken som tillverkats. Ett däck som väger nästan 10kg, är proppat med elektronik och finesser, oöverkomligt för vanliga dödliga på tiden när det begav sig (1979-181) då det kostade 1350 dollars i inköp (då var en dollar värd 5.07kr). 19993kr i dagens penning värde.
Lite data på klumpen
Type: 3-head, single compact cassette deck Track System: 4-track, 2-channel stereo Tape Speed: 4.75, 2.37 cm/s Heads: 1 x record, 1 x playback, 1 x erase Tape Type: type I, CrO2, Metal Noise Reduction: B Frequency Response: 20Hz to 22kHz (Metal tape) Signal to Noise Ratio: 66dB (dolby B) Wow and Flutter: 0.04% Total Harmonic Distortion: 0.8% Dimensions: 482 x 143 x 340mm
Notera de diskreta tonhuvudena och dubbla bandtransporter
Massor av möjligheter att justera även här, det bästa är att det går att nå alla justeringar utan plocka isär maskinen. Men det gör man väl ändå bara för att beundra detaljarbetet inne i kassaskåpet.
Insidan fullproppad med elektronik av hög kvalitet
Motorer 3stAutokorrigering av vinkel mot bandetMånga möjligheter att justera bort sigGoda möjligheter att anpassa ljudet efter mediatypVäl upplyst
Klassiska SME 3009 kompletterar Thorens TD 124:an.
Tonarm, kompletteras med diverse saker som mot-/antiskating vikter, samt gyllende RCA kontakter för bästa kontakt med pickupen.
Efter diverse letande på Ebay, kommer det snart ett litet paket på posten från Australien. Givetvis med postens lilla tillägg på ca 100kr. Men denna gång fungerande det förvånansvärt bra. Det gick att se vilket paket det rörde sig om via länken som kom i mejlet att jag skulle swisha tull, moms och hanteringsavgiften (största delen i detta). Endast några dagar efter betalning så kom det ett brev med liten motvikt 🙂
Inte klar ännu, men en bit närmare.
Det som saknas nu är en pickup av bättre kvalitet, helst då en MC (Moving Coil).
Då detta ofta är en ganska tung klump så, har den vanliga motvikten kompletterats med en extra mindre, (även detta en original så kallad NOS- new old stock), dito.
Uppbyggnaden av en TD124 modell I under året 2018/19
Blogg inlägget kommer att uppdateras allt eftersom funktion tillkommer. Dröm spelaren när den är i tipp/topp skick, mardrömmen när det skall renoveras. Dyrt inköp, inte precis gratis delar och precision utöver det vanliga i arbetet är ett måste. Kan bli att en vanlig amatör reparatör likt undertecknad tar sig vatten över ”huven”. Den ser inte speciellt modern ut och innehåller en hel del omodern teknik. Men skenet bedrar detta är en state of the art spelare som har så bra värden att den förvånar. Byggd av petimetrar med stetoskop i slutet av 1950-talet för att endast återge det som var inspelat på skivan.
Där står den så liten och tung ca 10kg utan plinten i trä.Själva grammofonverket köptes nyrenoverat i ett alldeles fantastiskt skick (MINT). En urmakare som var Hifi intresserad hade kommit över ett mycket tidigt verk (ett av de 500 första, ca 60 000 tillverkade), som hade satt monterat i en äldre radiogrammofon. Urmakaren köpte pjäsen på auktion i USA, bad dom plocka ut verk, pickup och skicka det till Sverige. Väl här byttes alla slitdelar och verket oljades upp enligt serviceschemat.
Med den bakgrunden sattes ribban för vad resten av renoveringen hade att leva upp till. Då plinten (trä saken som verket skall ligga i) saknades, så behövdes en tillförlitlig mall och vad är bättre än en original mall? Det finns förvisso mallar att skriva ut på nätet. Med för det skall bli helt korrekt behövs det en större skrivare, så jag tyckte att det var enklare att köpa en begagnad original plint och använda den som mall.
Originalet är aningen kantigt i stilen och jag vill ha en rundare form till spelaren som är rundad. Dessutom är original plinten med faner på utsidan (väger totalt under 1kg). Den plint som skall tillverkas kommer att vara av ändträ stavar som limmas under högt tryck till ett bastant block, som sedan fräses enligt den mall som skapas av den gamla plinten. Vikten efter fräsning bör ligga runt 5kg, sedan kommer den att kläs med ljuddämpande mtrl vilket ytterligare lägger på några 100 gram.
Här kommer några bilder på spelar i sitt nuvarande skick.
Den första spelaren som tillverkades fick nummer 1000, den är/var inte till salu utan utgjorde prototypen till kommande spelare.
Nuvarande saker som finns (2018.97.28)
Verket i fullt fungerande skick.
En mall att tillverka ny plint ur.
En halvfärdig SME 3009 tonarm, som skall servas och kompletteras med några vikter och ett snyggt skal.
Saker som behövs för en komplett spelare (2018.97.28)
Pickup.
Kablar för anslutning till Riaa steget.
Ny plint
Tonarmsbräda
Mushrooms
(Lock) är lite tveksam här
En snygg logga att fästa på plinten
För varmt att vara ute, läge att testa några recivers. För att testet skall bli så rättvist som möjligt används samma högtalare och Spotify som källa via Iphone och hörlurssladden, i samtliga tre tester. Samtliga recivers har bas/diskant/balans och loudness är urkopplad om den finns.
Även om jag länge varit nöjd med Tandberg Recivern, bra mottagning, ganska gött ljud så som det lät ”in the old god days” (mullrigt och med tydlig diskant).
Först ut Tandbergarn (från Norge):
Spelar lite James Brown, Beatles och Rolling Stones, ja det låter bra. Kanske inte direkt det som jag skulle kalla HiFi men tidstypiskt sent 60 tidigt 70.
Nästa till test är Luxorn (från Motala):
Spelar samma lista som tidigare (gött med Spotifyspellista vid tester det gör det enkelt att spela exakt samma låtar om och om igen). Här låter det varken HiFi eller gött, det är skramligt tunt och billigt i jämförelse med Tandbergarn. Orsaken kan vara fel högtalare till denna maskin, men med samma utrustning vinner Norge med 3-1 (siffran är HiFi faktorn på ljudet).
Inte kan vi förlora med 5-2 (Luxor den Större!)
Nu tar vi till det värst vi hade på den tiden i Sverige, en Luxor modell stor med simulerad 4 kanals stereo. (Varken 4-kanal eller loudness är inkopplade i testet). Japp så skall det låta, nu är vi till baka igen. Nu gränsar det till HiFi, troligen pga. högtalarna begränsningar. Maken till bas och diskant i denna maskin. Detta är en riktigt party reciver som i en nära framtid skall få driva ett par större högtalare (EPI 201) så den kan spela ut sin rätta volym och klang. Men redan med de mindre högtalarna så blir det svårt för Norge att hålla kvar första platsen, dom ”loudnissar” ned till andra plats före den silvriga Luxorn.
4-3 till Sverige (Större Luxor) mot Norge (Tandberg) som kämpade hårt.
Fjärrkontrollen har med tiden utvecklats från den tidiga med sladd mellan användaren och apparaten, till dagens ofta ganska plastiga slit och släng kontroller. Men har den någon betydelse för hur du upplever ljudet från din stereo?
Olika som äpple och päron
I dag är de flesta apparater vi köper utrustade med fjärrkontroll, för att resa på sig justera volymen på stereon eller byta kanal på TV:en är inte längre ett alternativ för den moderna människan. Motionen skall under ordnade förhållande och under överinseende av din ”egna” PT genomföras på gym eller liknande. Hur bra din stereo än är och hur mycket du än betalat för den, kommer du med stor stor säkerhet att reta dig på en plastig fjärrkontroll när det kommer att ändra ljudvolymen eller ngt annat.
Fjärren utgör en mycket viktig del i din total upplevelse. Inom turismen brukar man prata om ett upplevelserum så avgörande att samma mat som serveras i jordhåla eller i ett mysigt rum smakar olika trots samma råvaror och samma kock vilken slaviskt följer receptet. Du kan själv gissa när den smakar bäst.
Det är fler faktorer än de plastiga känslan som påverkar, vikt, storlek färg osv är med och skapar ett helhetsintryck av din fjärr och i förlängningen din stereo. De flesta kontrollerna är svarta eller av aluminium och detta efter att grundliga marknadsundersökningar visat att konsumenterna i gemen inte gillar rosa eller gula kontroller. Skulle resten av stereon vara gul eller rosa, så skulle det vara ok. Helst vill vi att kontrollen är i samma färg som stereon eller apparaten i övrigt som skall kontrolleras med dem.
Riktigt exklusiva anläggningar har i bland till och med kontroller av trä! Då jag inte är ägare av en sådan så håller vi oss till plats och aluminium i denna text.
Storleken på kontrollen är en annan anpassning till marknaden, den får inte var för fjuttig och inte heller för stor och klumpig. En ganska knepig balansakt för tillverkaren. Antalet knappar på en kontroll är något som jag personligen kan ha åsikter om. Att samma kontroll skall gå att använda till alla de övriga modellerna av apparater som märket levererar är inte en fördel som jag ser det. Bara fult och mycket krångligare när jag hellre köper olika apparater av olika tillverkare. Detta för att olika tillverkare är olika duktiga på olika saker. Skall jag som exempel ha en bra CD spelare så kommer den från en viss tillverkare, är det sedan ett bra försteg då kommer den från en annan tillverkare osv.
En helt subjektiv jämförelse av kontrollerna
Första kontrollen
Vi börjar med den plastigaste kontrollen från Onkny, i vardagen styr den en förstärkare. Som knappsatsen antyder kan den styra fler apparater än förstärkaren. Jag använder två knappar av 33st.
Fördelar: Enkelt att byta batterier, repar inte underlaget den ligger på.
Nackdelar: Alla dessa knappar, kan gå sönder om den tappas i golvet.
Känsla: Billigt och lätt!
Storlek: 17cm * 6,5cm * 2cm
Nästa kontroll ut
Ytterligare en kontroll som i huvudsak används till en förstärkare(XTZ) , även på denna är det i huvudsak två av 11st knappar som används (ljudet +/-). Tillverkad i ngn form av pressad aluminium.
Fördelar: Mindre antal knappar att ta miste på, klarar att tappas i golvet.
Nackdelar: Svårare att byta batterier på, risk att repa underlaget.
Känsla: Dyrare, tyngre och liten!
Storlek: 14cm * 4cm * 1,8cm
Den tredje kontrollen
Den här kontrollen är till ett försteg där den skall användas till att välja källa och justera ljudet. Används som de tidigare endast till att justera volymen. 21knappar och två används.
Fördelar: Mindre antal knappar att ta miste på, klarar att tappas i golvet. Bakgrundsbelyst så du kan knappa i totalt mörker
Nackdelar: Svårare att byta batterier på, risk att repa underlaget.
Känsla: Dyrare, riktigt tung och klumpig!
Storlek: 21cm * 4,8cm * 3,2cm
Antirep skydd
Både kontroll 2 och 3 har skyddande beläggning på baksidan för att de inte skall repa underlaget dom ligger på, men det räcker med att du lägger ned dom lite snett för att skapa ny graffiti på stereon.
Vilken är då den kontroll som skapar mest känsla av lyx?
Jag skulle nog trots dess ”klumpighet” säga att det är Classe som blir vinnare i detta att skapa en bra upplevelse vid användandet. Känslan när man trycker på knapparna (plast/gummi känsla) är dock aningen svampig och den skulle vunnit ytterligare på att ha samma metall knappar som XTZ kontrollen. Dock hade det då varit svårt att få till en fungerande bakgrundsbelysning, men hur ofta använder jag den funktionen?
Det kanske inte är helt obekant att det finns personer som nästan maniskt samlar på olika saker. Själv så samlar jag på vinylskivor, har några som är så kallade första pressar. Det vill säga att dom har pressats ganska tidigt i produktionen. Dessa vinyler är oftast ganska dyra att komma över. Exempelvis Beatles Vita Album med tillverkningsnummer 1, såldes för 500 000kr. Kanske bidrog det att den hade varit en av Betalarnas ägo innan.
Som synes inte speciellt lockande, men svårt att hitta en med tillverknings nummer under 1000.
Nu har jag med mycket möda och stort besvär (ekonomiskt) lyckats att samla på mig de viktigaste första pressarna. När man nu trodde att det skulle bli lugnt och skönt, helt enkelt slippa ”samlar stressen”. Vad händer då? Jo då tar ”samlar djävulen” ett nytt tag i en igen och säger att det finns ju annat att samla på?
Denna gång blev det lite av vinylspelarnas heliga graal, en 61 år ”gammal” Thoréns TD 124 MK 1. Med ett tillverkningsnummer på 1568. En vän av ordningen kommer nu att påpeka att detta är ju ett nummer långt över 1000!
Nja både och, det är lite konstigt men den första prototypen som fabriken tillverkade fick nummer 1000, så detta är den 567 som tillverkades i världen. Och det tillverkades nära 60 000st. Denna hade suttit i en radiomöbel vilken såldes till USA, ropas sedan in på en auktion en 50 år senare av en Svensk urmakare i Malmö. Och i ett skick som närmast kan beskrivas som nytt.
Ja då kan samlandet lugnt fortsätta, det finns tydligen andra saker än LP skivor att samla på. Men som ses på bilden är den långt ifrån komplett, nu skall den kompletteras med delar vilka är minst lika gamla dom och har ett lågt tillverkningsnummer. Sedan skall det spelas skivor vilka är pressade på verktyg vilka är graverade från mastertaperna. Är man samlare så går det inte att nå målet, det finns ständigt en nivå till av galenskap.
Pink Floyd The Dark Side of The Moon, i mycjet bra vinylskick är en av de skivor som kommer att avnjutas.
:format(jpeg):mode_rgb():quality(90)/discogs-images/R-456663-1508025056-4042.jpeg.jpg?w=525&ssl=1)
:format(jpeg):mode_rgb():quality(90)/discogs-images/R-1873013-1471100381-3022.jpeg.jpg?w=525&ssl=1)